Imorse satt jag på ett stillastående tåg, dödligt irriterad över att behöva ställa in ett kundmöte i sista stund eftersom jag inte skulle hinna i tid på grund av tågstoppet. Dödligt irriterad, men lyckligt ovetande.
För strax innan vi blev stående valde någon att avsluta sitt liv på spåret, framför oss, mötandes ett tåg.
Att möta döden på det sättet. Vidrigt.
Men usch, fy va hemskt! för alla inblandade ju, stackars anhöriga och lokföraren... hoppas kunden förstod och att du får boka in ett nytt möte!
SvaraRadera