Jag är vanligtvis inte den som blir brun på sommarna. Och brun är jag verkligen inte den här sommaren heller, även om jag är lite mindre blek än vanligt. Fast ändå blekare. För håret har blivit solblekt och är flera nyanser ljusare än vanligt, väldigt guldigt kopprigt. Och ögonbrynen och fransarna som vanligtvis är ljusare än håret är nu i samma nyans som svallet på huvudet. Huden är lite svagt bruntonad medan mina ständiga fräknar är desto mörkare, nästan faktiskt i prick samma färg som håret.
Så ja, jag går liksom i samma färgskala hela jag. Det känns som att jag litegrann försvinner, i all min beigehet.
Naturligt är fint! Omfamna det!!
SvaraRadera