Livstecken.

Onsdag. Det är morgon, fortfarande ganska tidigt. Jag sitter på tåget på väg till Stockholm. Ögonen kliar, känns fulla av återhållen sömn. De senaste dagarna har jag stängt in mig med min projektgrupp för att ta oss vidare till nästa fas i mitt projekt. Vi lyckades, men det tog oss trettiosex arbetstimmar på tre dagar. Jag är så helvetes jävla trött. När det här är över ska jag unna mig en semester utan dess like.