Om mindre än tio timmar går vi live. Jag har känslorna utanpå, hjärtat i halsgropen. Alldeles nyss mådde jag illa, nu kallsvettas jag. För en liten stund sedan somnade jag nästan med huvudet mot toalettdörren, tre minuter tidigare var jag duracellstressad.
Mitt team arbetar lugnt och tålmodigt, strukturerat och metodiskt. Jag gör långa listor, både i huvudet och på skärmen. Stryker funktioner, tänker om, tänker utanför boxen, lägger till, rör om. Ändrar mig. Leker hela tiden med tanken om hur vi skapar det bästa möjliga.
Ikväll görs slutmigreringen. Ikväll slutar fas ett, imorgon tar fas två över. En lugnare fas, med ett lugnare tempo. Den här dagen har känts så avlägsen så länge nu. Och nu är den plötsligt så nära. Går nästan att ta på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar