Jag sitter på jobbet. Har hamnat i någon sorts trans där jag den senaste halvtimmen har stirrat på skärmen, på den blinkande markören mitt i ett worddokument. Det är meningen att det ska bli en beskrivande text, men jag saknar motiveringen att skriva den.
För en liten stund sedan bråkade jag med Kim i telefon. Jag bad honom hämta min magkatarrmedicin, han tyckte att jag var dum i huvudet som inte åkte hem och vilade istället. Det kan jag väl hålla med honom om, men det hade bara varit att flytta stressen till senare. Vi slutspurtar nu, i mitt lilla projekt. Om två dagar ska fas ett vara klart. Att vara sjuk nu är inget alternativ, det skulle stoppa allt.
När den här veckan är över kommer livet återgå till ett lugnare tempo. Sjuttio arbetstimmar i veckan kommer dras ner till knappa fyrtio, för att veckan därpå gå ner till noll. Jag längtar. Fan vad jag längtar. Efter ledighet, långa frukostar, vin på uteserveringar. Efter en mage som inte svider. Att vakna på morgonen och inte ha en plan för dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar