I söndags stolpade jag upp en strikt plan för den här veckan. Planen är att klämma in varenda detalj som måste göras och sedan gå på julledighet. Och ta i trä, men det verkar fan som att planen kommer hålla. Okej att det bara är tisdag ännu, men jag vågar känna mig hoppfull.
På gårdagens agenda var testmöten hela dagen och vi hittade precis lagom stora buggar för att hjärtat skulle pinna på under revbenen, men inte så stora att det blev tungt att andas. Idag är jag hos våra systemutvecklare och jag och min chef har precis gjort sluttestet tillsammans, vilket resulterade i ett signerat acceptansprotokoll. Resten av dagen ska jag strosa runt med en kopp kaffe i ena handen och en chokladpralin i den andra och svara på sista minuten-frågor.
Och imorgon lanserar vi, på torsdag ska jag lyssna på vår affärsplan för tjugosexton och sedan ha utvecklingssamtal, för att på fredag äta julbord samt känna in julledigheten och ha en allmänt lullig och skön arbetsdag.
Det är liksom egentligen bara idag som kan fel, fast ändå inte eftersom dagens stora puckar är avklarade. Det skulle väl vara om man hittar någon kodstring som är helt åt helvete, men det kan jag ändå inte påverka så det tänker jag inte elda upp mig över.
Jag känner mig... Lycklig? Är det vad den här känslan är?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar