Jag frågade min chef igår, med panik i rösten, om han nånsin tänkte bevilja min ledighet över julen. Vi är inne i såna tider just nu, tider där det kan ställas krav som gör att ledigheter kastas omkull, nya deadlines som dyker upp från ingenstans.
Men han mötte stadigt min blick och sa att han skulle göra det med detsamma. En minut senare hade jag femton sammanhängande lediga dagar. Jag kommer behöva vara tillgänglig för de i mitt team som jobbar och antagligen kommer det att dyka upp snabba saker som behöver mina ögon, men det gör inget.
Jag vill bara vara hemma. Ha barnet i närheten, frysen full med saffransbullar och skåpen fyllda med choklad. Jag vill kunna gå en lång promenad när himlen fortfarande är ljus. Vill ha femton dagar med mina närmaste och allra käraste. Jag vill att de mörka ringarna under mina ögon ska försvinna. Jag vill bara få vara lite ledig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar