Jag är i den lilla staden. Klockan är sju och jag ligger i min svärmors gästsäng. Jag tycker om att vara här. Det är något väldigt romantiskt över spetsgardinerna framför fönsterna, känslan av kalla golv under fotsulorna, sprakandet från brasan medan rummen långsamt blir varma, den alltid lika överdådiga frukosten.
Inatt var första gången jag sov här ensam, utan min man. Det var en mysig kväll, bara hon och jag, även om den inte var särskilt lång eftersom jag startade kvällen med ett julbord tillsammans med vårt kontor här i den lilla staden.
Det var ett fint julbord och det var fint att spendera tid utanför kontoret med mitt team här, men känslan just nu, att ligga här ensam samtidigt som huset sakta vaknar till liv, tusan om det inte är det finaste ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar