Jag tror att jag behöver fly landet. Inte nu, men i november när mörkret kommer tillbaka. Förstod inte hur trött jag har varit förrän ljuset kom. Mars dök upp och plötsligt var det inte lika jobbigt att vakna halv sju. Imorse kom jag på mig själv med att känna livslust när jag tittade ut på en knallblå himmel 06:49.
På tal om ämnet: det är min bästa stund på dagen, den när jag vaknar och hämtar kaffe och kryper tillbaka ner under täcket. När min man har kurrat ihop sig med ryggen mot mig och jag lägger mig bakom, huvudet mot hans skuldror, och ligger så, hud mot hud, i tystnad och stillhet. Fluffar upp kuddarna och lutar mig tillbaka med kaffekoppen efter någon minut. Vaknar långsamt under en halv evighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar