En lite bättre fredag.

Imorgon fyller jag trettioett. Det känns som en bra ålder, att vara trettionågonting. Livet är stabilt på ett icke tråkigt vis. Jag är där jag vill vara. Varje år har gett mig ett lager skinn på näsan. Skinn på näsan och små, små rynkor runt ögonen. Jag gillar dem. De berättar min historia. Och skinnet på näsan tar mig långt.

Jag vet inte så mycket om min födelsedagsfredag. Vet att den innehåller en arbetsdag av jonglerande och en bättre lunch med mina kollegor, och jag misstänker att vi ska gå ut och äta på kvällen för Kim frågade mig igår kväll om det är någon särskild restaurang som jag alltid velat prova. Jag svarade att det enda jag vill ha är en fin köttbit och ett glas rött och att vara vi tre. Jag kan inte tänka mig en bättre födelsedag just nu.