Det lilla i det stora.

Jag vaknar av alarmet. Fumliga fingrar nuddar snooze. En gång, två gånger. En varm hand över min rygg, en sömntung röst som frågar om jag inte behöver gå upp. Jag mumlar fram att jag startar förmiddagen hos en kund, att jag kan sova bort en kvart till. Hans armar smyger sig runt mig, drar mig närmare, lägger mig över sig. Jag ligger där, med kinden mot hans bröst och benen flätade med hans, och jag andas in hans doft och i min mage startas vågor av vibrationer för han luktar så jävla gott. Nio minuter blir arton minuter. Och ett helt liv med honom kommer aldrig vara tillräckligt.