Det kom ett mail.

"Vi har en lägenhet som matchar dina önskemål" stod det. Jag tror inte att jag någonsin tidigare har blivit så glad så snabbt. Sprattlade så dant på kontorsstolen att jag förmodligen hade trillat av den om det inte vore för handtagen på sidorna. Men de hade fel, bostadsuthyrarna. För visst, det var en trerummare, men den var femtiofyra kvadratmeter stor. Är de på riktigt? Tror de att man ska kunna bo tre personer och elva gitarrer och sju cyklar på femtiofyra kvadratmeter? Utan att slå ihjäl varandra? Vilken idioti.