Vi närmar oss min fyrtioårsdag. En vecka bort idag. Jag älskar att fylla år, antagligen eftersom jag älskar att fira. Det behöver inte vara stort, kanske är det till och med bäst när det är litet. Men att fylla fyrtio, det är fan stort.
Jag tänker på det varje dag. Vi ska hålla en liten, intim middag för mina bröder, svägerskor och föräldrar hemma hos oss. Jag tänkte fram en meny baserat på vad som är enkelt men inte känns enkelt och den blev förstås fransk, kanske eftersom allt vi pratar om hemma just nu är Frankrike.
(Det är inte sant, vi pratar också väldigt mycket om religionsvetenskap och om valet och att göra studieplaneringar och att köpa en soffa och teckna ett bredbandabonnemang och hur mycket är egentligen rimligt att hänga på studentpuben. Resten handlar om Frankrike.)
Min mans familj ska vi bjuda in till prinsesstårta och bubbel, eftersom det är en av mina bästa kombinationer när det kommer till att fira. Vi valde att slå isär firandet av två orsaker: 1) vi bor för litet för att samla alla hemma hos oss och jag valde ganska snabbt bort att abonnera en restaurang av det andra skälet, vilket leder oss till nummer 2) det är roligare att få fira två gånger samt även när man faktiskt hinner prata med alla.
Men det största firandet av de alla är förstås det som kommer pågå i en vecka och som min man har planerat i ett år: resan genom södra Frankrike. Jag vet inte mycket om den, mer än de glimtar som han har visat då och då.
Är så fylld med förväntan att nästan ingenting annat ryms i mig.
En vecka i Frankrike under hösten låter väldigt fint. Anar att resan kommer att inkludera besök på vingårdar.:)
SvaraRadera