Helgen blir just så som jag behöver att den är. Sover länge, promenerar långsamt, tittar på en romantisk julkomedi, läser ut en bok och påbörjar en annan, lagar mat tillsammans, tränar, sitter i bastun en stund efteråt.
Barnet följde med sin pappa hem till sin farfar på lördagsförmiddagen och blev kvar där sen. Farfadern bor långt ut i skogen, mitt i ingenstans, och att döma av statusuppdateringarna har ett hårt gårdsarbete gjort barnet gott.
Det gjorde gott för oss vuxna som blev kvar här hemma också, vi som lever i ett förhållande men som kanske inte får ut exakt allt som vi vill av det just nu. Vi fick tid till varandra, att prata, umgås, vara tillsammans, vara ensamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar