Det är söndagskväll och min man lägger sig bredvid mig i sängen. Ska vi inte smita, hoppa på ett flyg imorgonbitti? Hur känner du för Sicilien? säger han. Jag skrattar, säger att vi är ansvarsfulla vuxna och att vi ska jobba.
Måndag morgon och jag lutar mig fram för att ge honom en puss innan jag går till kontoret. Jobbar vi halvdag idag eller? frågar han och jag ler, säger att vi ses vid fem.
Det tar fyrtiofem minuter bara att gå genom kontoret, alla vill prata, kön till kaffemaskinen ringlar lång. Jag är effektiv som aldrig förr när jag väl är framför datorn, kommer på mig själv med att le i min ensamhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar