Söndag. Ansiktet är naket igen, trosorna i bomull, behån borta. Vi åker till den lilla staden tillsammans med hans syster, möter deras mamma och åker ut i svampskogen. I skogsbrynet byter jag min långklänning mot tights och min mans skjorta och stoppar fötterna i ett par gummistövlar.
Promenerar under stora trädkronor, hittar mängder med kantareller, sitter på en sten och äter rostbiffsmörgåsar och dricker termoskaffe, känner solen snirkla sig fram genom löven, tittar på kossorna som ligger i det höga gräset i sin hage, hör åskan dåna långt borta, äter en kanelbulle medan vi traskar genom skogen, hinner precis tillbaka till bilen innan himlen öppnar sig.
Kommer hem flera timmar senare. Duschar bort skogen och kliver i en böljande klänning, häller upp ett glas rödvin och en skål chips. Ställer köksfönstret på glänt och låter långsam jazz strömma ut. Jag rensar kantarellerna, han förväller och gör varsin macka. Så blir klockan tjugotvå och vi säger att vi fortsätter imorgon. Somnar nära, trötta men tillfredsställda.
Det låter ju helt fantastiskt och helt underbart! /Tove
SvaraRadera