Vaknar till en torsdag med vit frost som glimrar på träden utanför vårt sovrumsfönster. I flera dagar har jag ignorerat förkylningen som kommit smygandes, men det begriper ju varenda vettig människa att det inte fungerar i längden. Den tar sig fram ändå.
Så nu sitter jag här, i min soffa, med datorn i knät. I pyjamasbyxor och en mjukt stickad tröja, håret fångat i en knut i nacken och bara precis tillräckligt mycket smink för att inte försvinna in i bakgrunden i mina teamsmöten.
Jag ska jobba långsamt idag, dricka kopp efter kopp med te, nypa lite frisk luft på lunchen, kanske blunda en stund på soffan mellan mitt sista möte och middagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar