Klagosång

Nu har vi haft fönsterparaplyer som täcker våra fönster i lite mer än en vecka och det påverkar mig så mycket mer än jag trodde att det skulle göra. Att inte ha dagsljus, så fruktansvärt det är. 

Jag är trött och lättretlig hela tiden. Vet aldrig om det regnar eller är solsken, om det är dag eller natt, ser inte träden och hör inte fåglarna. Känner fan inte livet i mig. Det är som att bo i en källare utan fönster, kräver starka lampor hela tiden, är fullständigt utan charm.