Jag sitter på tåget på väg till den lilla staden, bara det att vi inte alls är på väg, har inte ens rullat ut från Stockholm C trots att jag egentligen nästan borde vara framme. Det är signalfel, till ingens förvåning.
Men jag tar det med ro, sitter med datorn i knät och svarar på mail, skriver det här, flaggar för att jag kanske kommer ha problem med internetuppkopplingen vid tiomötet. Vår workshop inleds med en gemensam lunch så ännu finns ingen anledning att känna stress.
De många glasen vin som dracks vid gårdagens middag känns i kroppen, fast på ett skönt och avslappnat sätt. Som om de många glasen och de för få sömntimmarna tillsammans skapar en lojhet, filar bort kanterna, gör dagen och kroppen lite mjukare. Gör mig tillfreds med att sitta här i min ensamhet, på ett stillastående tåg, med datorn i knät och jackan över axlarna och min vanliga, något överdådiga, tågfrukost.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar