Barnet och jag pratar om grottan som Zeus föddes i och min man frågar om vi kommer ihåg att det är en uråldrig mytologi och inte en riktig person som har levt och jag blinkar några gånger, som om jag faktiskt har glömt.
Jag tror inte på Gud eller Jesus eller någon av de gudar som dyrkas idag, men när jag läser om de gamla grekiska gudarna så kommer jag ofta på mig själv med att tänka på dem som om de faktiskt har varit verkliga och levande.
En kort sekund funderar jag på om jag faktiskt tror på dem. Sedan skakar jag på huvudet åt mig själv, tänker att det bara är fascinationen kring dem, just det mytologiska, som jag har trillat dit på. Trillat ordentligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar