Jag har börjat tröttna på den nuvarande versionen av mig själv. Den som varvar samma tre par linneshorts och som alltid har ett naket ansikte. Häromdagen kände jag hur bröstvårtorna skavde mot t-shirten och det är nog ett tecken på att det är tid för behå igen.
Jag bläddrar bland klänningarna i min garderob. Tänker på nästa vecka, när det finns middagsplaner och bordsreservationer. Hur jag ska sminka mig, föna ut håret, låta lagret närmast huden bestå av tunna spetsar, bära skor med klack. Närma mig kvinnan jag brukar vara.
