Topp tre.

Det här kan vara årets bästa fredag. Jag avslutade den med två möten, först en slutförhandling med en viktig kund där de sa vi kör, vi signar, och sedan i ett möte med vår marknadschef. Utvärderingen från vårt chefsevent i tisdags är färdig. Vi fick ett resultat på nittiotre procent i nöjdhet över dagen. Det är rekord. 

Gick direkt från mötet till gymmet och satte två PB:n och nu, nu ska jag dricka bubbel. Och! Dessutom! Min bokapp är fylld med nya böcker att läsa eftersom ni är helt jäkla briljanta.

Ge mig något att läsa.

Jag vaknade med en lust att läsa imorse. Det är flera månader sedan jag läste en bok senast. Det var som att det plötsligt bara inte gick, som att ingenting annat än mina egna tankar rymdes i hjärnan.

Men så vaknade jag imorse med en längtan efter en ny historia att läsa och lyssna på. Kanske betyder det att oredan i huvudet håller på att reda ut sig.

Om någon vill lämna ett boktips så håll för all del inte tillbaka. 

Kära dagbok.

Hej och godmorgon, klockan är åtta och jag ligger kvar i sängen. Jag kom hem vid tjugotre igår, med en lyckad lansering i ryggen. Dagen gick bättre än vad jag hade vågat hoppas på. Budskapet landade riktigt fint och gav oss gas genom hela eventet. 

Allting flöt på och vi hann förbereda och fixa allt som skulle göras i tid. Känslan när dessertvinet var uppdrucket, när vår VD tackade och lämnade och när jag kunde andas ut, den lättnaden sitter i. 

Så klockan är åtta och jag har tagit en liten sovmorgon. Om en stund ska jag gå upp och sätta mig vid köksbordet för att starta dagens möten. Min man är på kontoret så det är en dag bara jag. Prick exakt vad jag behöver just nu.

Kommer antagligen inte sova inatt.

Så blir det måndag och jag hann bara jobba en timme på söndagskvällen och det märks. Det är dagen före vi samlar våra trettiofem högsta chefer för att sparka igång lanseringen av något stort. Vi har löpande avstämningar under dagen. Jag fixar och ordnar, korrekturläser och färdigställer, skriver ut och synkar.

Står på kontoret klockan fem och sätter en bock efter den sista punkten på aktivitetslistan. Imorgon kör vi så det ryker. Jag hoppas verkligen det iallafall.

Om fulla barer och pappor som fyller år.

Lördagsmorgon och jag vaknar innan klockan åtta. Hinner dricka två koppar kaffe innan jag går upp. Pannkaksfrukost. Gör ett träningspass tillsammans alla tre. Går direkt från gymmet till brunch. Äter hamburgare och fries med cheddar och jalapeños. 

Det är kulturnatt och min man har gjort en plan. Vi går på Vrakmuseum och Dramaten. Ska bara stanna för ett glas på vägen hem men så har de jazzkväll och vi blir kvar flera timmar. Det är knökfullt och stimmigt och hela rummet vibrerar och på trottoaren utanför dansar de som inte lyckats ta sig in. 

Och nu är det söndag och jag har en sovmorgon i mig. Min pappa fyller år och vi ska åka dit och jag ska krama honom riktigt hårt.

Också en fredag.

Hej och välkommen till en fredag. Det var länge sen vi körde en dag i bilder och jag är trött på alla mina ord, så vi kör. Häng på!

Första koppen kaffe och nakna fötter. Det här med att golvet inte är kallt under fotsulorna längre? Fint som snus. Tjugo minuter till i sängen blev det. 

Tre timmar senare och lika många teamsmöten. Varsågoda för oerhört stressad tjej. Mår så konstigt inuti, vet ej om jag är ledsen, glad, lycklig, olycklig. Men! Balkongdörren står på glänt och där utanför pågår en vår. 

Dags för möte på stan. Mina nya klackar fick haka. 

Caféjobb efteråt. Det var min arbetsplats flera dagar i veckan innan covid. Det var tider. 

Hem och byta till sneakers, för en arbetsuppgift tvingade mig över bron till Alvik för att hämta en stor glasstatyett. Har så knasiga saker för mig på jobbet just nu. 

Ringde min far häromdagen och frågade vad han önskar sig i födelsedagspresent. Ingenting, svarade han. Då kan jag dricka upp whiskyn jag köpt till dig? sa jag. Nä! sa han. Jag hade dock inte köpt någon, men nu har jag.

Gick till gymmet och planen var att träna biceps och mage men helt ärligt vilade jag nog mer än jag tränade. Jaja. Det kommer ett nytt pass imorgon.

Åt middag, men det fotades inte, hällde upp ett glas rosévin, fotade, och här är vi nu. Jag har för övrigt lärt mig att det är så här jag vill ha mitt rosé, med flera isbitar i. Nu ska vi titta på Batman och sedan får det vara en fredag.

Hur saker är.

Torsdag. Jag åker till kontoret bara för att komma hemifrån. Jag orkar nog inte skriva om det, men det är inte särskilt bra hemma. Jag vet att jag snart måste ta tag i det, men just nu får huvudet vara kvar i sanden.

Så jag åker till kontoret och egentligen är det väl bra dumt, för jag har bara teamsmöten hela dagen. Tar tuben hem vid fjorton, promenerar sista biten med en kaffe i handen. Sladdar in till dagens sista teamsmöte, nu med koncernledningen. Någon fattas, men jag antar att jag måste vänja mig vid det.

Palma de Mallorca.

Alarmet ringer klockan sex, men jag snoozar till tjugo över. Går upp och slår på kaffebryggaren, tar med en kopp tillbaka till sängen. Läser hos Julia om när hon var på museum i Palma och det planterar en tanke.

Fyra dagar ensam i Palma de Mallorca, kanske över min födelsedag i september. Promenera på gamla gator, dricka iskallt vitt vin ur immiga glas, skriva på min bok, läsa någon annans. Knappt prata med någon alls. Bara vara.

Kanske egentligen precis vad jag behöver.

Så startar vecka sexton. Blå jeans, luftig blus och svarta loafers. Promenerar till Östermalm för att stämma av körschema och teknik inför ett event nästa vecka. Träffar en kommunikationsbyrå och lägger ut planen framåt. Gör resten av dagens möten hemifrån. Hjärtat tickar i halsgropen i samma takt som mailen trillar in.

Äter middag, jobbar vidare, går till gymmet. Sätter mig i soffan en timme senare, datorn i knäet och dagens sista jobb. Stänger ner vid tjugotre och nu sover vi.

Söndagsmåndag.

Måndag fast söndag. Provar hundra olika pumps, slår till på ett par sju centimeter höga med bred klack. De borde fungera från sju till nitton stressiga dagar. Ansiktsmask, hårinpackning, fotbad. Målar alla tjugo naglar plommonlila.

Nu är det visst vecka sexton, även om den kanske mest startar imorgon.

Lördag, söndag.

Lördagen går i ett. Sover ut, går och tränar, hem och duschar. Åker till ett påskfirande med släkt och vänner. Dricker bubbel och äter choklad, skrattar och flamsar. Kommer hem och stupar i säng. 

Vaknar till en söndag. Tvättar och städar. Har inte hunnit handla efter Berlin, så rensar frysen till lunch. En korv med bröd och fem små dumplings. Promenerar en omväg till gymmet, för temperaturen når femton grader.

Och nu, nu blir det hemgjord pizza och ett glas rosé.

Hemma igen.

Trillar in genom ytterdörren vid tjugotvå. Duschar snabbt, häller upp en liten whisky och rostar ett par brödskivor. Äter ståendes mot köksbänken. Packar upp, borstar tänderna, lägger mig i en renbäddad säng och där är vi nu. 

Hemma igen.

Lejon, Jimmy Choo och hotellrumsvin.

Tränar, duschar, äter frukost. Är ute redan vid tio, mot dagens destination Berlin zoo. Tittar på lejonen i hundra år, vandrar mellan fiskar och ormar, inser att pandan är mitt spirit animal. 

Promenerar genom parker där våren hunnit längre än i Stockholm, äter lunch från ett hål i väggen med Berlins högsta korvkioskbetyg, suktar efter glittrande Jimmy Choo på KaDeWe.

Och så trillar vi till sist ner i en hotellsäng. Äter tyskt godis och skriver det här. Näst ut är hotellrumsvin och dusch, sedan semesterns sista middag. 

Dagarna.

Onsdag. Tjugo grader och sol. Jeans, tischa och kavaj. Solglasögon och läppstift. Rosévin på en uteservering mitt på dagen. Ett barn som vill bli arkitekt och berättar saker han läst om arkitekturen här.

Fyrtiotusen steg och inte bara de turistiga målen. Äter från en korvkiosk på dagen och en lyxig restaurang på kvällen. Somnar alldeles utmattad om tre, två, ett. 

Berlin, baby!

Jag ligger i en hotellsäng i Berlin och ska snart sova. Vi landade vid lunch, tog tuben till hotellet och åt lunch på ett litet ställe intill. Det var där de åt apfelstrudel i Inglourius basterds, så det gjorde vi också. 

Checkade in, bytte om till kläder som passar för femton grader och begav oss ut igen. Promenerade förbi den lilla snutten Berlinmur som finns kvar, förbi Checkpoint Charlie och förintelsemonument, Alexanderplatz och Brandenburger Tor. 

Klarade av alla turistmåsten som inte får missas. Promenerade tillbaka till hotellet med stopp för sushi på en restaurang som min man googlat fram. Och här är vi nu. Imorgon ska det bli tjugo grader och jag har beställt currywürst från korvkiosk till lunch.

Berlin, Berlin.

Måndag och möte efter möte efter möte. Stänger ner vid nitton, med en plan för det som behöver ske den här veckan i där nya projektet. Jag behöver mest svara på frågor och peka i olika riktningar, sedan kommer andra göra jobbet.

För två år sedan bokade vi påsken i Berlin, sedan kom det där viruset och vi sköt på Berlin ett år och sedan ett år till. Imorgon blir det av. Imorgon åker vi till Berlin.

En semester.

Söndag. Det slutar inte regna in mail i min inkorg. Jag ser hur siffran i det övre högra hörnet på den lilla ikonen på min skärm tickar stadigt uppåt. På fredagen har jag lovat att vi kan klämma in snabba avstämningsmöten på morgnarna när jag är i Berlin.

Men nu är det söndag och jag sätter mig ett par timmar och jobbar undan. Har blockerat måndagen från fjorton i kalendern men så trillar ett möte in som jag inte kan neka. Svär lite och planerar om. Från sjutton imorgon har jag semester, förutom de korta stunderna när jag behöver svara på frågor och peka i olika riktningar, men det är nära nog en semester.

Eller så kan man inte det.

Jag tränar efter jobbet på fredagen. Köper två knippen påskliljor och en flaska whisky. Slår upp en liten i ett nytt tumblerglas. Egentligen köpte jag dem för vatten, men det är något med känslan av de tunga glasen i handen som gör att jag vill dricka allting ur dem. Förutom vin, för jag har nya vinglas också. Tunna, krispiga, nätta.

Jag tror att jag försöker köpa lycka just nu. Eller lycka är det väl inte. Jag förstår att man inte kan köpa lycka. Men om något skaver hela tiden så kanske, kanske kan man få det att försvinna med snittblommor och fina glas.

Upp och ner.

Vi sitter mittemot varandra, först i loungen och sedan med ett litet runt marmorbord mellan oss. Dricker ett, två, tre, fyra glas crémant. Vi skämtar om att det kommer bli vårt ställe när vi lever varannan vecka-liv. 

Inte för att mitt liv skulle vara ett varannan vecka-liv, mitt barn fyller ju sjutton. Jag tror inte att hon kommer leva ett varannan vecka-liv heller. Jag tror inte att hon är där, det är bara en svacka. Kanske har vi båda bara svackor.

Tidig morgon, sen kväll.

Jag vaknar av alarmet tio i sex. Smyger upp och startar datorn. Tänder ljusen på bordet och sätter mig under en filt i soffan. Jag fick ett nytt projekt i måndags och det sväljer tid. Nya möten tränger sig in i kalendern och jag flyttar och ändrar bland det som redan ligger där.

Hoppar in i duschen på lunchen. Äter en macka ståendes mot köksbänken. Promenerar in till city och har ett planeringsmöte i det där nya projektet. Går över guldbron och in på en vinbar. Skriver det här, svarar på mail, väntar på Rachel och en kväll.

Och det var det.

Jag somnar i en stor hotellsäng redan innan klockan slagit tjugotvå. Sover åtta timmar, ligger kvar och blundar ännu en. Sedan går jag upp och drar ifrån gardinerna och gör en kopp kaffe. Lutar mig mot de enorma kuddarna och läser internet.

Frukost och ingen stress. Två teamsmöten från hotellrummet. Checkar ut, äter lunch på centralen, kliver på tåget hem.

Tjugofyra timmar.

Landskapet försvinner där utanför fönstret. Tågkupén är tyst. Jag balanserar datorn i knäet, skriver snabbt innan illamåendet kommer. Jag ska snart stänga ner, luta mig tillbaka och bara sitta här. Om en timme är jag framme i Göteborg.

Ett kundmöte, en kväll och så tillbaka till Stockholm.

Vecka fjorton.

Fortfarande inte en vår i sikte här, men om en vecka åker vi till Berlin och där säger den tidiga prognosen tjugo grader och solsken. Tänkte skriva att jag ska dricka årets första rosé då, men det har jag ju redan gjort. 

Längtar ändå väldigt mycket efter att promenera på en annan stads gator, sitta på en uteservering med ett vinglas framför mig, titta på arkitektur med barnet, tvinga med min familj på ett museum eller två.

Diverse från en fredag.

Jag vaknar med ett huvud som känns tungt. Inte direkt huvudvärk, men inte heller hundra. Ligger kvar under täcket en hel timme längre än vanligt. Startar datorn redan i sängen, svarar på de första mailen, bläddrar genom dagens kalender.

Det är april nu och allt det fina ligger framför oss. En vår. Göteborg nästa vecka, en middag med Rachel, Berlin, en påskmiddag med släkt och vänner. Att lämna kontoret och ha flera timmars ljus kvar. Att gå från kappa till trenchcoat (igen) till blazer till tunn kavaj till ingenting.

Mina dagar på kontoret blir allt längre. Det händer så mycket och för första gången på länge känns det hundra procent roligt. Jag tror att det är tack vare min nya chef. Han är bra. Riktigt bra. Igår upptäckte vi att klockan plötsligt var halv sex och att vi kanske borde gå hem.

Jag arbetar hemifrån idag. Varvar att sitta i sängen och jobba med att ta datorn, telefonen och vattenglaset och sätta mig vid barnets skrivbord och göra mina möten. Jag tänker inte stressa idag, jag orkar inte det. Huvudet är fortfarande tungt och känslan av att inte må toppen har spridit sig till resten av kroppen.

Vi pratade om att gå ut och äta idag, min man och jag. Barnet har åkt till sin pappa. Nu pratar vi om att stanna hemma, ligga på soffan och titta på någon serie och beställa pizza. Kanske är det inte vad vi behöver, men jag tror att det är vad jag behöver.