Om tisdagen är en katastrof, så blir onsdagen något bättre. Fortfarande känslosam men med fokus på åtgärder. Lite stum i känslorna, som det kan bli efter en sån urladdning som tisdagen blev. På torsdagen vaknar jag med en försiktig känsla av tillförsikt.
Jag tror att det var för att jag fångades upp efter tisdagens känslostorm. Drogs in på vår HR-chefs rum det första som skedde på onsdagen. Det visade sig att min chef hade ringt sin chef och berättat vad som hänt och hur ledsen jag var. Min chefs chef ringde HR-chefen och bad henne fånga mig direkt.
Deras fokus på mig, hur jag mådde och mitt behov i situationen, var nog det som fick mig att kunna skapa en handlingsplan, att orka hålla ihop och stötta mina egna medarbetare. Det skapade en känsla av ett vi, ett tillsammans, att jag inte var ensam.
Och det är nog det som gör att det känns okej idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar