Om ett ångesthjärta och en julmiddag.

Vaknar till dagen efter julfesten. Dagen efter en timmes privat föreställning av Joe Labero, efter att ha ätit ett fantastiskt julbord och sedan dansat bort resten av kvällen. Jag har ett litet fladdrande ångesthjärta, fast det egentligen inte finns någon anledning. 

Jag var hemma innan midnatt, drack varannan vatten och skickade aldrig något sms fast tanken på att dansa med någon på ett hotellrum högg till i hjärtat. Det finns ingen anledning till ångesten, förutom den i känslorna.

Drar på en mjuk svart klänning och tjocka strumpbyxor. En gnutta makeup och smycken i guld. Promenerar bort ångesten på Östermalm, trillar över en julmarknad i Gamla stan. Dricker glögg och andas djupt.

Och nu ska jag stryka en duk och lägga på bordet, duka med finporslinet och servetter med gamla julgranar på. Göra min man och mitt barn sällskap i köket och laga en julmiddag åt mina föräldrar.