juli 28, 2017

Livet ändå.

Hej från en som har haft semester så länge att hon har tappat koll på dagarna! Jag ligger på sängen, lutad mot ett hav av kuddar, med ett glas rödvin på sängbordet och ett paket oreo lutad mot höften. Halva förpackningen är kvar i röret, andra halvan ligger smulade mellan mina bröst. Vi har precis vinkat hej då till min mamma, mina brorsdöttrar och Adrian.

Vi har ett gäng aktivitetsfyllda dagar i ryggen. Min ena brorsdotter har varit hos oss i veckan och vi har sysselsatt oss med att gå i gamla stan och på gröna lund, i slott och kyrkor och på museum. Jag är helt slut. På riktigt, helt slut. Imorse kom även min mamma och den andra brorsdottern. Det var hur mysigt som helst, men alla skulle prompt till Mall of Scandinavia och det kan ha råkat suga ut den sista lilla musten ur mig.

Det gör dock ingenting, för nu har alla åkt vidare och en långsam helg har börjat. En helg av att tvätta och handla och fixa inför att vi lämnar landet och civilisationen tidigt på måndagsmorgonen. Vi drar till vårt lantställe på andra sidan av bottniska viken för en vecka av bastu och bad och skitigt hår. Ska grilla och läsa och spela hundra sällskapsspel, äta glass och ligga på bryggan och titta på mitt barn som guppar i vattnet.

Ska bara trappa ner tempot i kroppen igen under helgen. Dricka rödvin och ha fötterna i min mans knä, vara naken när lusten faller på, njuta av bubblande sockerdricka som virvlar sig fram genom mina känslosprön när hans blick faller på mig och händerna följer efter. Njuta av mannen och staden och vinet och maten. Och så tvätta, hänga, vika. Skriva listor, handla, bocka av. Packa och plocka. Hålla det enkelt, utan stress. Blanda med allt det där njutet.

Och nu piper tvättmaskinen från badrummet, säger att den är klar. Lägligt nog samtidigt som vinet är slut i glaset. Och hörni, jag är flitigare på instagram om någon vill hänga med. Klicka på min bild för att se hur jag hittas där.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar